Stortorgets traditionsrika julmarknad, Stockholms äldsta, har månghundraåriga anor. Stockholms-Gillet arrangerar den sedan 1915.
Historik kring julmarknaden finner Du nedan.
Många har som tradition att besöka den med familj, släkt och vänner.
Gör det Du med även 2010!
Nytt i år är att den gamla pumpen på torget från 1700-talet har öppnats av Mäster Olofsgården!
Många fina stämningsbilder kan Du klicka fram på
www.gamla-stan-stockholm.se/gamla-stan-julmarknad.php
Här är några bilder från 2008 års julmarknad. Vi hade tursamt nog snö under invigningshelgen! 2009 kom det rikligt med snö i slutet av perioden.
Foto: Börjessons Foto: L.Fogelberg
Foto: Börjessons Foto: Börjessons
Här är en översiktssbild från tidigare år:
Julmarknad med anor från Gustav Vasa!
Bilden föreställer en målning från 1861 föreställande Stortorgets julmarknad
Copyright: Kungl Husgerådskammaren, Kungl Slottet i Sthlm
Foto: Håkan Lind
Julmarknaden på Stortorget i Gamla Stan har mycket gamla traditioner.
Torget var redan i stadens begynnelse medelpunkt för handeln. Det var endast där köpmännen fick bjuda ut sina varor.
Gustav Vasa ville dock ha kontroll över handeln och drev bort de utländska köpmännen. Kungen bestämde att endast svenska varor fick saluföras på stadens stora torg. Från den tiden har marknaden i stort behållit sin prägel. Under senare hälften av 1700-talet minskade dock intresset för marknaden och i samband med byggandet av Börshuset flyttades stånden till Slottets inre borggård. Sedermera flyttades marknaden till Skeppsbron för att 1837 återföras till Stortorget.
Vid denna tid var intresset för att sälja på julmarknaden så stort att torget inte räckte till. Den bredde då ut sig långt ner på Slottsbacken med bodar i flera rader framför Obelisken. Det var en utpräglad hantverksmarknad. Bleckslagare, bok- och borstbindare, handsk-, hatt-, instrument-, kam- och korgmakare samlades med kopparslagare, svarvare, tenngjutare och andra mer eller mindre försvunna yrkesgrupper.
Bodarna såg ut ungefär som dagens julmarknadsstånd. De som sålde gipskyrkor, julprydnader och annat nöjde sig för det mesta med att ställa sina varor på ett bord på torget.
Under slutet av 1800-talet kom allt fler utlandstillverkade varor, s.k. småkram, att säljas på torget. Det hängde också samman med att flera hantverksyrken dog ut vid denna tid. Dåtidens krimskrams blev allt för dominerande och med det minskade intresset för julmarknaden. Bidragande till det minskande intresset var de nya varuhusen på malmarna. Det hjälpte inte att kung Oscar II liksom sin far hedrade marknaden med ett besök varje år. Marknaden stängdes 1907.
1914 bildadades Stockholms-Gillet. År 1915 tyckte dess förste ålderman Richard Gustavsson att det var dags att återuppliva traditionerna. Sedan dess är marknaden en återkommande begivenhet på Stortorget med ett intresse att få vara med, som ökar år från år.
Stockholms-Gillet tvingas därför att sålla bland alla dem som önskar hyra en bodplats. Gillet ska också godkänna vad som saluförs, så att marknaden bibehåller en god nivå.
Det är en tuff uppgift att hyra en bod, eftersom kravet är att den ska vara öppen dagligen kl 1100-1800 från veckan före första advent och ända fram till dagen före julafton oavsett väderlek.
Försäljarna kommer från hela landet och återkommer varje år, ibland i flera generationer. De senaste åren har det i det närmaste inte tillkommit några nya.
Utbudet är rikt: viltprodukter, som rökt korv och fisk, och sameslöjd från Norrland, keramik från södra Sverige, många olika hantverksprodukter i trä och metall, fårskinn, smide, smycken och bijouterier, julprydnader, marsipan, honung, ostar, kryddor, hällbröd och mycket mera. Dessutom finns varm glögg med pepparkakor, korv, läsk, kaffe, espresso, sockervadd, våfflor och godis.
Spelhjul och tombola finns förstås liksom tomtar och troll.
Det åligger Stockholms-Gillets ”marknadsgeneral” Urban Schwalbe att så långt det är möjligt att försöka vidga sortimentet och att se till att det är svenska hantverks- och slöjdprodukter som saluförs.
