|
Stockholms-Gillet är en ideell organisation som bl a arrangerar Stortorgets julmarknad i Stockholm och genom stipendier och bidrag stödjer forskning kring Stockholm.
Vi samarbetar även med Mäster Olofsgården (granne på Stortorget).
Se även deras hemsida www.masterolofsgarden.se
De arrangerar i år även den traditionella julkalendern. Se länk längst ned på denna sida!
Här nedan är hjälpmedel i undervisningen som kan göra ett klassbesök i Gamla Stan till mer än en ren nöjestripp. Det kan också användas som inspiration för barnfamiljer!
Uppmana eleverna/ barnen att de fördjupar sig i händelserna på de olika platserna redan innan så att de är förberedda då de kommer in till Gamla Stan. Tipsa om att det kan utmynna i t.ex. uppsatsskrivning. Poängtera det värdefulla med att barnen har många intryck att skriva om och att de även har fått en hel del fakta att väva in i sin berättelse. Vi vet att det kan vara ganska stressigt för skolan att komma in till stan och tillbaka inom skoltiden så om de inte förbereder sig innan kommer de att hasta igenom stationerna för att få fritid på marknaden och andra affärer i Gamla Stan.
Vi hoppas att detta ska inspirera till en rolig och pedagogisk aktivitet i Gamla Stan i juletid!
Uppgiften för eleverna kan lämpligen vara att göra en målning i A 4-format och skriva en berättelse på högst en A 4-sida på temat Gamla Stan och Stockholms-Gillets julmarknad på Stortorget.
På följande sidor finns allmänt om julmarknaden med anor från Gustav Vasa och tio platser att besöka i Stortorgets närhet.
På följande sidor finns allmänt om julmarknaden med anor från Gustav Vasa och tio platser att besöka i Stortorgets närhet.
Dela gärna ut texten nedan samt "Karta Gamla Stan" till barnen (längst ned på sidan)! Klicka på länkarna.
Kartan har platssiffror över berörda platser i Gamla Stan.
- Stortorget och pumpen (nr 24 på kartan)
- Carl Larssons födelsehus på Prästgatan 78 (nr 14 på kartan)
- Mårten Trotzigs gränd (mellan nr 14 och 2 på kartan)
- Järntorget och Evert Taube (nr 2 på kartan)
- Köpmantorget med S:t Göran och draken (nr 9 på kartan)
- Bollhustäppan med Järnpojken (nr 23 på kartan)
- Slottsbacken (nr 7 på kartan)
- Högvaktsterrassen och Slottets yttre borggård med Kristina Gyllenstierna (mellan nr 22 och 13 på kartan)
- Trångsund 8 och Cornelis Vreeswijksällskapet (nr 6 på kartan)
- Julgranen på Stortorget (nr 24 på kartan)
OBS att siffrorna på kartan inte EXAKT anger avsedd plats, men platserna
framgår av texten och litet fantasi.
Lycka till!
Urban Schwalbe
Intendent vid Stockholms-Gillet
Julmarknad med anor från Gustav Vasa
Julmarknaden på Stortorget i Gamla Stan har mycket gamla traditioner.
Torget var redan i stadens begynnelse medelpunkt för handeln. Det var endast där köpmännen fick bjuda ut sina varor.
Gustav Vasa ville dock ha kontroll över handeln och drev bort de utländska köpmännen. Kungen bestämde att endast svenska varor fick saluföras på stadens stora torg. Från den tiden har marknaden i stort behållit sin prägel. Under senare hälften av 1700-talet minskade dock intresset för marknaden och i samband med byggandet av Börshuset flyttades stånden till Slottets inre borggård. Sedermera flyttades marknaden till Skeppsbron för att 1837 återföras till Stortorget.
Vid denna tid var intresset för att sälja på julmarknaden så stort att torget inte räckte till. Den bredde då ut sig långt ner på Slottsbacken med bodar i flera rader framför Obelisken. Det var en utpräglad hantverksmarknad. Bleckslagare, bok- och borstbindare, handsk-, hatt-, instrument-, kam- och korgmakare samlades med kopparslagare, svarvare, tenngjutare och andra mer eller mindre försvunna yrkesgrupper.
Bodarna såg ut ungefär som dagens julmarknadsstånd. De som sålde gipskyrkor, julprydnader och annat nöjde sig för det mesta med att ställa sina varor på ett bord på torget.
Under slutet av 1800-talet kom allt fler utlandstillverkade varor, s.k. småkram, att säljas på torget. Det hängde också samman med att flera hantverksyrken dog ut vid denna tid. Dåtidens krimskrams blev allt för dominerande och med det minskade intresset för julmarknaden. Bidragande till det minskande intresset var de nya varuhusen på malmarna. Det hjälpte inte att kung Oscar II liksom sin far hedrade marknaden med ett besök varje år. Marknaden stängdes 1907.
1914 bildadades Stockholms-Gillet. År 1915 tyckte dess förste ålderman Richard Gustavsson att det var dags att återuppliva traditionerna. Sedan dess är marknaden en återkommande begivenhet på Stortorget med ett intresse att få vara med, som ökar år från år.
Stockholms-Gillet tvingas därför att sålla bland alla dem som önskar hyra en bodplats. Gillet ska också godkänna vad som saluförs, så att marknaden bibehåller en god nivå.
Det är en tuff uppgift att hyra en bod, eftersom kravet är att den ska vara öppen dagligen kl 1100-1800 från veckan före första advent och ända fram till dagen före julafton oavsett väderlek.
Försäljarna kommer från hela landet och återkommer varje år, ibland i flera generationer. De senaste åren har det i det närmaste inte tillkommit några nya.
Utbudet är rikt: viltprodukter, som rökt korv och fisk, och sameslöjd från Norrland, keramik från södra Sverige, många olika hantverksprodukter i trä och metall, fårskinn, smide, julprydnader, marsipan, ostar, kryddor, hällbröd och mycket mera. Dessutom finns varm glögg med pepparkakor, korv, läsk, kaffe, sockervadd, våfflor och godis.
Spelhjul och tombola finns förstås liksom barnböcker, tomtar och troll.
Det åligger Stockholms-Gillets ”marknadsgeneral” Urban Schwalbe att så långt det är möjligt att försöka vidga sortimentet och att se till att det är svenska hantverks- och slöjdprodukter som saluförs.
1. Stortorget och pumpen (nr 24 på kartan)
Kring år 1400 hade Stockholm ungefär 6 000 invånare. Det fanns redan då stenhus kring Stortorget. Hit kom kvinnor för att hämta vatten vid brunnen och torghandla hos Mälarbönderna. Här samlades stockholmarna ett par gånger om året för att höra lagar och förordningar läsas. Här ordnades också politiska möten.
2. Carl Larssons födelsehus på Prästgatan 78 (nr 14 på kartan)
Carl Larsson (1853-1919), en av våra mest framstående konstnärer genom tiderna, föddes i detta hus. Mamman med den nyfödde sonen vräktes efter en kort tid sedan pappan övergivit dem. Som tonåring ritade han skämtteckningar för tidningen Kasper, som ägdes av Stockholms-Gillets förste ålderman Richard Gustavsson. Carl Larsson fick 2 kr för varje teckning. Stockholms-Gillet har bekostat reliefen på husväggen.
3. Mårten Trotzigs gränd (mellan nr 14 och 2 på kartan)
Den är Gamla Stans smalaste gata. Mårten Trotzig kom till Sverige 1581 från Tyskland och var en framgångsrik kopparhandlare. Han var dessutom stor husägare i kvarteret, varför gränden har uppkallats efter honom.
4. Järntorget och Evert Taube (nr 2 på kartan)
På Järntorget stod järnvågen. Där vägdes och förtullades kaggarna med järn. Det skickades sedan vidare till kontinenten, där det smiddes till harnesk och svärd. ”Vågpengarna” var länge stadens största inkomst.
Evert Taube (1890-1976), en av våra största visdiktare, står staty framför Sveriges första riksbank (södra bankohuset). I handen har han noterna till Nocturne.
5. Köpmantorget med S:t Göran och draken (nr 9 på kartan)
Statyn är en kopia av Sankt Göransgruppen i Storkyrkan, gjuten i brons 1912 och en gåva av Hjalmar Wicander, industriman i kork och en stor donator.
Originalet i Storkyrkan beställdes av Sten Sture d.ä. efter det att han hade besegrat Kristian I och hans danska här i slaget vid Brunkeberg 1471. Riddaren symboliserar Sten Sture och draken den avskydde dansken. Prinsessan, som ser på, är Sverige.
6. Bollhustäppan med järnpojken (nr 23 på kartan)
Järnpojken av Liss Eriksson, 1967, är Stockholms minsta offentliga skulptur i lilla parken bakom Finska kyrkan. Den beskrivs som ”pojken som ser mot månen”. Om honom brukar man säga, att han har hört alla högvakter men aldrig sett någon. Rör inte slantarna i dammen! Det kan betyda olycka.
7. Slottsbacken (nr 7 på kartan)
Där Obelisken står fanns tidigare Stockholms första egentliga teater, som kallades Lejonkulan. En gång i tiden var det bostad åt ett riktigt lejon, ett krigsbyte från Prag under det trettioåriga kriget på 1600-talet. Drottning Kristina fick lejonet i gåva av von Königsmarck.
Efter slottsbranden 1697 flyttades teaterverksamheten till Lilla bollhuset tvärs över backen. Sedan 1725 fungerar huset som Finska kyrkan, den enda av Gamla Stans fyra kyrkor som saknar torn.
Från Slottsbacken ser man bl.a. statyn av Gustav III (nere på Skeppsbron) och Skeppsholmen. Bortom bron till Skepssholmen sjönk regalskeppet Vasa 1628.
8. Högvaktsterrassen med Yttre borggården och statyn Kristina Gyllenstierna (mellan nr 22 och 13 på kartan)
Framför Yttre borggårdens södra flygel (kommendantsflygeln med Slottsboden) står Kristina Gyllenstierna i brons av Theodor Lundberg, 1897.
Fru Kristina är förknippad med gamla slottet Tre Kronor, som stod ungefär där nuvarande slottet är beläget. !520 hade den 26-åriga Kristina blivit änka efter Sten sture d.y., som hade stupat i kriget mot danskarna. Från slottet ledde hon sedan i fyra månader försvaret mot de danska lands- och sjöstridskrafter som belägrade huvudstaden. Den danske kungen Kristian II (av svenskarna benämnd Kristian tyrann) lovade kristina amnesti för stureanhängarna, men han svek sitt löfte och det resulterade i Stockholms blodbad.
I november 1520 halshöggs nämligen 90 svenska ledande män på Stortorget. Däribland fanns Gustav Vasas far Erik Johansson Vasa. Kropparna låg kvar från torsdag till lördag på det blodiga och leriga torget. Sedan lades liken på släpor och fördes till Södermalm.
9. Trångsund 8 och Cornelis Vreeswijkssällskapet (nr 6 på kartan)
Här finns ett museum till minne av poeten och trubaduren Cornelis Vreeswijk, som bl.a. har skrivit ”Brevet från kolonien”.
Hejsan morsan, hejsan stabben!
Här är brev från älsklingsgrabben.
Vi har kul på kolonien.
Vi bor 28 gangstergrabbar i en…
…stor barack med massa sängar.
Kan ni skicka mera pengar?
För det vore en god gärning
Jag har spelat bort vartenda
dugg på tärning.
10. Julgranen på Stortorget (nr 24 på kartan)
Redan på 1400-talet pyntades hemmen med granar i södra Tyskland och i Schweiz. Till Sverige kom seden till hergårdarna i mitten av 1700-talet. Då hade man bara små bordsgranar, men ungefär ett århundrade senare hade julgranen, som nu också var större, flyttats ner på golvet i borgarhem. I början på 1900-talet var julgranar vanliga i så gott som alla svenska hem. Först omkring 1920 kunde man se granar utomhus, som den på Stortorget. Varje år tänds granen på Stortorget vid första advent.
Karta Gamla Stan
Julkalender 2009
Handledning | 
